Oroliga börser – vad händer och varför?
Det har varit en orolig start på det nya året för världens börser. Stockholmsbörsen har gått ned omkring 10 procent. Även ledande europeiska börser samt de amerikanska har tagit ordentligt stryk. Så vad var orsaken? Vår makroekonom förklarar.
Till att börja med bör det betonas att det är normalt med sättningar på börsen emellanåt. Under den långa uppgång som skedde mellan finanskrisen och pandemin hade vi upprepade episoder då börsen sjönk 10-20 procent under kort tid. En annan aspekt att ta hänsyn till är att 2021 blev ett mycket starkt börsår. Att vi skulle stöta på motstånd i någon form var snarast att betrakta som en tidsfråga.
Med det sagt är det tydligt att optimismen nu pressas från två håll. Det första handlar om det försämrade säkerhetsläget mellan Ryssland och Väst. Det skapar en generell osäkerhet som är besvärlig att förhålla sig till. Det andra handlar om den inflations- och ränteoro som har tagit fart på senare tid. I första hand gäller det USA där centralbanken Fed börjar göra sig redo för en tydlig åtstramning av penningpolitiken – både via räntehöjningar och indragning av likviditet.
Till viss del har den extremt expansiva penningpolitiken och de nedtryckta räntorna stöttat börserna under pandemin. När det nu är på väg att ändra kurs, är det logiskt att även börsen skakar till. Utanför USA är inflationsriskerna lägre och räntehöjningar från t ex Riksbanken ligger fortfarande långt fram i tiden. Men även på vår sida av Atlanten har obligationsräntorna stigit under januari.
Konjukturen fortsatt stark
Det finns alltså tydliga förklaringar till börsoron, och perioder av turbulens hör till vanligheterna. Det vi dock har lärt oss av historien är att för att nedgångarna ska övergå till stora, varaktiga börsfall, behöver även konjunkturen försämras betänkligt. Ett sådant scenario ligger inte i korten. Tvärtom är konjunkturen fortsatt stark även om den kommer bromsa in under 2022. Det finns därmed fog för att anta att oron på börserna är övergående. Vi räknar dock med att den kommer göra återbesök med jämna mellanrum under året. Det ska man vara inställd på.
Som sparare handlar det som alltid om att ha en risknivå i portföljen som känns bekväm – också när börsen sjunker. Här kan utvecklingen i januari fungera vägledande. Om nedgångarna har känts obehagliga och skapat en oro för den personliga ekonomin, är risknivån förmodligen för hög. Då kan det vara ett bra läge att se över portföljen i samråd med din rådgivare. I annat fall är kanske risknivån rimlig. Det viktiga är dock att inte ta förhastade beslut i stundens hetta – sådana blir sällan bra.
Vi sköter förvaltningen
Du får en aktiv förvaltning med unika placeringsmöjligheter som vi vi sköter åt dig efter hur marknaderna ändras.
Så sparar du i Skandia LivTänk på
Eftersom det här handlar om sparande i någon form vill vi påminna om att en investering i finansiella instrument innebär en risk. Historisk avkastning är inte någon garanti för framtida avkastning. De pengar som placeras kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka hela det insatta kapitalet. Informationen utgör inte rådgivning. Du kan dock alltid få råd om placeringar anpassade efter din finansiella situation från en rådgivare.
Andra läser om
Så mycket lägre blir skatten på kapitalförsäkring och ISK 2025
Skatten på kapitalförsäkring och investeringssparkonto (ISK) sänks nästa år efter Riksgäldens beslut om ... Läs mer
Experterna: Har börsåret 2025 mer att ge?
2024 har präglats av svängningar på aktiemarknaden, räntesänkningar från centralbankerna och ett omvälvande USA-val. ... Läs mer
Fyra år till med Trump – vad innebär det?
Det amerikanska folket har sagt sitt – Donald Trump blir president i USA och får en andra mandatperiod i Vita huset. ... Läs mer